Gå till innehåll

Lär dig känna igen fejk

illustration-körsbär-blir-dödskalle-under-förstoringsglas

Det finns många sätt att skapa och sprida falsk och vilseledande information. 

Genom att presentera sann information i ett helt nytt sammanhang och ensidigt fokusera på vissa delar kan till exempel en fråga, händelse eller en person beskrivas på ett felaktigt sätt. Bilder eller klipp kan användas för att skapa en falsk beskrivning av verkligheten i en artikel eller ett nyhetsinslag.

Tänk på!
Fundera kring vad syftet är bakom informationen du ser, hör eller läser.

Falska nyhetssajter som skapats för att efterlikna den äkta varan är ett annat verktyg för att sprida fejk. Med hjälp av besläktade banners, loggor eller förfalskade namnteckningar försöker man bedra läsare och få fejk att framstå som fakta.

Så känner du igen fejk-fällorna

  1. Webbadress: Att imitera välkända plattformar är ett vanligt grepp. Ta en närmare titt på webbadressen (även kallad URL) för att kolla att du är rätt.
  2. Rubrik: Målet är att framkalla intresse och respons från läsaren. Läs alltid mer än bara rubriken och kolla att rubriken stämmer överens med resten av innehållet.
  3. Innehåll: Är det åsikter eller fakta? Läs alltid hela texten innan du delar eller sprider den vidare.
  4. Författare: Fundera på vem som skrivit texten och varför. Var uppmärksam på texter utan författare.
  5. Bild: Bilder kan enkelt manipuleras. Det är heller inte säkert att bilden har en verklig koppling till innehållet. Gör en bildsökning för att ta reda på om bilden har använts tidigare i ett annat sammanhang.
  6. Källor: Om texten hänvisar till andra källor, kontrollera dem.
  7. Kommentarer: Vilka kommenterar? Oftast är det vanliga människor, men ibland förekommer även trollkonton och bottar.
  8. Uppmärksamhet: Bara för att en text gillas eller delas mycket betyder det inte att innehållet stämmer.

Tre ord för ännu bättre koll

  • Shill: To shill, ungefär ”agera lockfågel” på svenska, är att framstå som fristående men i hemlighet samarbeta med eller ta emot betalning av någon. Till exempel en betald influencer eller grupp internettroll som skriver kommentarer.
  • Sockpuppets: Falska konton som hör till en person eller organisation som inte avslöjar sin riktiga identitet eller sina avsikter. Dessa falska identiteter används för att gå med i grupper och delta i debatter online. Två eller flera sockpuppets kan användas samtidigt för att låtsas stå för båda sidor i en debatt.
  • Potemkinkulisser: En främmande makt med stora resurser kan skapa falska företag, forskningsinstitut och tankesmedjor och använda dem för att få falsk och vilseledande information att framstå som äkta.