Gå till innehåll

Kolla alltid källan

illustration-gillrad-fälla-låda-pinne-snöre-lajk-som-lockbete

Idag får vi information från många olika källor. Men vilka är trovärdiga? Att vara källkritisk skapar motståndskraft mot falsk och vilseledande information. Källkritik är en metod du kan lära dig som hjälper dig ifrågasätta det du ser och läser och som gör det lättare att för dig att avgöra vad som är sant eller inte.

Tänk på!
Innan du lajkar, kommenterar eller delar – fundera på vad det är du ser, hör eller läser: är det en åsikt, eller fakta?

För att bedöma information kan du ta hjälp av följande frågor:

  1. Vad är det för information – åsikter eller fakta?
  2. När är informationen publicerad? Kolla om den fortfarande är relevant.
  3. Var är uppgiften publicerad – på en privat blogg, som ett inlägg på sociala medier, på ett företags hemsida, på en mediesajt?
  4. Hur fick du tag på informationen? Kolla om den kommer från en källa som är pålitlig och som tidigare har levererat bekräftad information.
  5. Vem ligger bakom informationen – en myndighet, en organisation, ett företag? Se om du kan hitta ursprungskällan.
  6. Varför finns informationen, i vilket syfte?

Det är bra att vara källkritisk, men eftersom det är svårt och tidskrävande att fakta-checka allt innehåll, hela tiden, så underlättar ett visst mått av källtillit vardagen. Genom att identifiera några källor som du är säker på är sanningsenliga slipper du granska allt du ser eller läser på detaljnivå.

Tre ord för ännu bättre koll

  • Desinformation är falsk information som sprids med flit för att skada en person, organisation eller ett land. Till exempel skapandet och delandet av påhittade nyheter.
  • Misinformation är falsk information som inte nödvändigtvis har skapats för att orsaka skada. Det kan handla om missförstånd, eller att någon läser en artikel på nätet, tror att det är fakta – och delar för att informera sina vänner, utan att vara medveten om att det som delas är falskt.
  • Malign information är när korrekt information sammanställs och paketeras vinklat i syfte att skada en person, organisation eller land.

Konspirationsteorier

Ibland kan falsk och vilseledande information vara så hårt rotad hos en individ att den leder till konspirationsteorier. En konspirationsteori är en förenklad förklaring av en stor händelse som bygger på att man tror att vissa händelser eller omständigheter i hemlighet styrs av starka krafter med onda avsikter. Konspirationsteorin försöker härma vetenskapliga resonemang och slå fast vad som är sant och falskt, men den försöker också förklara vad som är rätt och fel eller gott och ont.

Tänk på!
Att hantera en konspirationsteoretiker kan vara svårt, men att tjata, svära och beklaga sig fungerar sällan. Börja istället med att ställa en motfråga till personen: Vad har du för anledning att tro på det här?


Alla konspirationsteorier har sex saker gemensamt:

  1. En påstådd, hemlig komplott.
  2. En grupp konspiratörer.
  3. ”Bevis” som verkar stödja konspirationsteorin.
  4. De hävdar helt felaktigt att inget händer av en slump och att sammanträffanden inte existerar. Inget är som det verkar och allt hänger samman.
  5. Världen är uppdelad i gott och ont.
  6. De lägger skulden på vissa människor och grupper.